Att bosätta sätta sig i stugan permanent lockar mer för varje dag. Samtidigt är jag rädd för att ensamheten ska ta över. Jag trivs jättebra som ensamvarg i skogen, men jag är en social individ som behöver se, känna och prata med människor, ibland kanske t.o.m lyssna på dem. Har jag romantiserat det enkla livet i stugan eller är det precis vad jag behöver?
Sanningen är den att jag känner mig mer ensam i stan än när jag är själv ute i stugan. I en svärm av människor är jag osynlig, i skogen är en del av den. Förstår du känslan? I en samhälle där alla hela tiden vill höras kan jag inte ens få plats med mina egna tankar.
Varje gång jag motvilligt måste lämna cykeln hemma och ta tunnelbanan känner jag mig som en kombination av Neo och Truman.
“Är det här ens på riktigt…?”
Känner mig som en fluga på väggen i någon annans verklighet. Jag drar min svarta mössa över ögonen, höjer volymen och låter Justin Vernons falsett ta över. Så, nu finns jag inte längre.
Som min vän Emma sa här om dan:
“Vore det inte för alla människor skulle Stockholm vara en fantastisk stad.”
Om jag slår ihop mina boendekostnader för ett helt år behöver jag fakturera ca 100 000 kr under 2018 för att ha råd att betala hyran på lägenheten. Jag vet att det är billigt för att bo i Stockholm, men i mina ögon är det fortfarande för mycket pengar bara för att ha tak över huvudet. Speciellt med tanke på att jag redan äger ett helt jävla hus och två hektar skog. För varje dag jag spenderar i Stockholm känns det som att jag missar mitt riktiga liv i stugan.
Min idé: pendla till Stockholm när det väl är jobb i stället för tvärt om. Jag vill göra stugan till min bas.
Om när jag tar beslutet att flytta till stugan kommer jag att samma dag aktivt börja leta efter rätt uppfödare att köpa hund ifrån. Även om en husky aldrig kan ersätta en människa skulle inte stugan kännas komplett utan en kompis som Rackarn vid min sida.
Om du också bor i stan, oavsett vilken, hur känner du kring det här? Jag skulle bli jätteglad om du vill bjuda på din syn, oavsett om du håller med mig eller inte 🙂
19 thoughts on “Tänk om…”
Staden finns kvar även framöver om du ångrar dig väl? 🙂 Har du internetåtkomst i stugan blir den ju inte långt från andra människor heller på det viset och ingen förbjuder dig ju att besöka folk om du väljer stuglivet ett tag i livet.
Det är ytterligare ett argument jag tänkt på faktiskt 🙂 Du har helt rätt Emma, staden och alla mina vänner som bor här finns ju kvar. Det är precis som jag skrivit mycket om förut, man måste bara prova 🙂
Nej inget internet tyvärr, jag har inte ens vatten i huset faktiskt. Det är såklart något som är relativt lätt att ordna. Precis, stuglivet kommer öppna upp för mer frihet vilket gör att jag kan resa runt mer och träffa de människor jag vill spendera min tid med 🙂
Vatten och liknande går ju att fixa, och ofta även mobilt bredband.
Klart det känns som ett stort steg, men känns det rätt så gör det ju det. Att just ha några sådana bekvämligheter som Internet kvar skulle för mig göra det lättare att våga prova iom att jag kunde ha kontakt kvar med folk väldigt lätt och lättare jobba hemifrån. Mindre stort steg, liksom.
Men som sagt; världen försvinner ju inte bara för att man ändrar var man bor, och ångrar du dig om några år så finns ju staden som sagt garanterat kvar att flytta till igen!
Ja utan internet blir det ju faktiskt svårare, iaf för mig som måste ladda upp rätt tunga filmfiler till kunder. Jag får helt enkelt åka in till Sibylla i Sollefteå för att snåla på deras wifi 😉
Hej Kalle!
Vilken inspirerande blogg du har! Jag vet inte om du minns men vi gick ju i paralellklass på gymnasiet, körde RENT och allt det där. Som jag förstår har du också läst på Högskolan Dalarna i Falun? Det gjorde jag med, men hoppade av 2010. Efter många om och men hamnade jag och min kille i sthlm iaf. Jag kom in på yrkeshögskola och blev lokförare. Jag fick jobb direkt efter utbildningen. Men efter 4 år i sthlm var jag helt färdig. Jag är verkligen en lantis. Vi tog beslutet att flytta hem och nu jobbar jag i eskilstuna men bor i malmköping. Ett av dom bästa besluten! Till saken! Vi har en folkabuss från 1975 som vi har åkt mycket med och bott i. Man bli oerhört fri. Hur vore inte det? Att byta din lägenhet i sthlm mot en bil du kan sova i? Det behöver ju inte vara en jättedyr superutrustad husbil. Inte heller en gammal veteranbil. Men man kommer långt med en säng, gaskök, och en 20 liters vattendunk. Hunden får också plats. Då kan du ju fara som du vill 🙂 Missförstå mig inte, Im all for trains! Men efter att farit från tyskland, via västkusten, gotland, fjordnorge och lofoten i vår egenhändigt snickrade husbil så kan jag inte annat än att rekommendera det. Vill du läsa om det så finns vi på feedmydreams.wordpress.com
Jag röstar hur som helst för att lämna sthlm. Det är det bästa jag gjort.
Ha det fint!
Madicken
Hej Madicken!
Helt galen timing på din kommentar! När jag läste den satt jag med min vän Stefan Odén (han spelade Roger i musikalen) på ett café och hade precis pratat om RENT-tiden!
Va kul att du läser och gillar bloggen, tack! Stämmer, jag tog examen 2012.
Ok, då har du gjort din resa. Fint att du har hittat “hem” och landat i det beslutet 🙂
Det här är också rätt skön timing, jag har senaste veckorna spenderat TIMMAR med att kolla på filmer om vanlife på youtube, dras otroligt mycket åt det hållet och har bollat idén med många i min närhet. Du prickade helt rätt 😉
Tolkade det först som att ni var ute efter att sälja eran folka, men läste en gång till och insåg att det mer var en hylling till den livsstilen 🙂 Jag är supernyfiken på hur ni har gått tillväga och höra om era tankebanor!
Ska absolut gå in och läsa bloggen, stort tack för att du tog dig tiden och kommenterade, vi hörs på messenger, förbered dig på frågebombning 😉
Kram!
Funkar internet på telefonen kan du öka surfen på den och kommer långt med det för en liten slant. Å bjud hem folk till din stuga! Dom kommer stå i kö för att få komma bort från stan och hem till dig!
Internet funkar helt ok på mobilen, min plan är dock att gå ner i surf på mobilen för strypa mitt beroende 🙂
Va fin du är Camilla, ska först få till el och värme, sen kommer det en inbjudan!
Alltså du är ju min idol. Jag skulle också behöva strypa mitt internetberoende men jag är inte där än ??
Vi kanske ska göra det tillsammans? 😉
Min tanke är att gå från 6 gb surf till 1 gb. Dvs från 249 kr i månaden till 99.
Hahaha hjälp Kalle en sån utmaning mäktar jag nog inte med! Jag sitter ju å syr medan jag plöjer värdelösa serier ? Din slänga prylar utmaning hade nog passat mig bättre ??
Då kommer jag att se till att du är igång med utmaningen den 1 april 😉
Men Kalle.. Kör bara!
Billigt boende öppnar möjligheter.. Stuga i skog med hund.. bästa ’hemma-bas’ du kan ha!
ALLT annat finns ju att nå ändå?!
Tänk inte ’tillfälligt’, tänk NU!
Vatten är som du säger lättfixat, säkert snart även internet, annars funkar ju säkert ’bara telefon’… som vi levde fram till 90’talet! Det funkade ju då!!
Internet finns säkert att nå när du behöver!
Du ångrar dig INTE!
Vad är det värsta som kan hända..?
Karin
Du har så rätt Karin, vad är det värsta som kan hända? 🙂
Ja, det där är verkligen inget att hänga upp sig på, vatten och internet är lättlöst om det skulle vara så.
Inspirerande sida 🙂 Har själv inte bott i stan på drygt 25 år men tycker överlag att det är skönt att inte ha så stora “fasta” kostnader. Att träffa folk är sällan några problem det är sällan jätteångt till närmsta by, stad, region osv 🙂
Tack Erik 🙂
Var håller du till nudå?
Väldigt sant, grannarna här är helt fantastiska!
Bor i nordvästra skåne så inte så värst “vildmarkigt” men vi trivs bra. Har en granne precis vid sidan om, nån kilometer till nästa, 7-8km till några byar med vardera 2-4000 invånare. Inom en halvtimme i bil ett par städer med 20-100000 och ytterligare nån halvtimme/trekvart når man malmö/lund/köpenhamn om man vill trängas ordentligt 🙂
Huvudsaken är ju ändå att ni bra av platsen ni bor på.
Låter som ni hittat en fin lösning, avskiljt men ändå nära till det ni behöver 🙂
Pingback: Från rädsla till kärlek -