Med vårigt skuttande steg promenerade jag längs huvudgatan i Sollefteå, Tuss fick en överdos av intryck och dofter och visste inte var hon skulle placera sin energi. Hennes nos for sökande över ett rostigt elskåp och hon guidade min blick till ett A4-papper som satt upptejpat:
Det är väldigt stor skillnad på att VARA ensam och att KÄNNA sig ensam. I stugan bor jag själv och det är en självvald ensamhet jag trivs med. Ska jag vara ärlig är det mycket tack vare dig, du som inte bara läser mina ord i den här bloggen utan även sträcker ut en hand …
Löven på träden skiftade i brandgult och oktober närmade sig. Vi stod i hennes hem på hjul och med släpig röst förklarade jag min ångest över att behöva åka tillbaka till lägenhet och stress i Stockholm. Hon tittade på mig med sitt okomplicerade leende och borrade in sin blick i mina blågrå ögon: “Säg upp …
Innan du fortsätter att läsa det här inlägget vill jag att du stänger av musiken, TV eller vad som nu pågår i samma rum som dig. Jag vill att du är helt närvarande när du läser, annars missar du lätt poängen.
Det är mitt namn som står på lagfarten för den här oasen mitt i vildmarken och just nu är det rätt ensamt här i stugan. Idag vill jag berätta om att jag tänker ändra på det!
I skrivande stund sitter jag för första gången i år och gråter, av lycka.
Sittandes högst upp på fjälltoppen Hovärken, tittandes ner över vackra Lofsdalen vände jag huvudet och frågade min vän Nicole: “Kan du fatta att vi får leva såhär?”
De 4 cm tjocka brädorna du ser här på bilden ovanför ser kanske ut som helt vanligt trä, tittar man närmare har de så mycket mer att bjuda på.
Nu är det exakt ett år sedan jag köpte timmerstugan. Redan då började jag ta in offerter från hantverkare för att få hjälp med att förverkliga min dröm. När de första offerterna började ramla in fick jag magknip av de höga beloppen. I stället för att lägga energi på det började jag fundera på andra …
Som liten hade jag alltid svårt för det fyrkantiga tänket i skolan. De enda ämnena som kändes logiska för mig var musik och gympa, där fick jag utlopp för min kreativitet. I skolbänken blir vi tidigt drillade att plugga och planera för en karriär som ska räcka livet ut. Långt senare insåg jag att det …
Svett och blod, en del av livet för mig som utan erfarenhet provar att renovera en timmerstuga i skogen. Jag har trampat på spik, sågat mig i knät, ramlat ner från stegen, mosat tummen med hammaren och även tappat en pensel fylld med färg rakt i ansiktet. Ärren på min kropp bär jag med stolthet, …
För två veckor sedan publicerade jag inlägget “Tänk om…”, jag berättade att en av mina rädslor med att göra stugan till mitt fasta boende var ensamheten. Det har hänt mycket sen det inlägget, jag kan ärligt säga att de senaste dagarna har varit några av de bästa i mitt liv. Låt mig berätta varför:
Sida vid sida gick vi in på centralen i Stockholm. Jag kände hennes stress enda ut i mina fingerspetsar som hårt kramade det vinröda kopplet. Människor sprang förbi utan att titta upp, tjutande oljud från spärrar som vägrade släppa förbi mer än en i taget. Alla mina sinnen höjdes en nivå och jag fick med …
Med en blandning av skratt och svordomar försökte vi i över en timme att få eld på björkveden. Det var vindstilla OCH vi hade t.o.m tändstickor! “Och vi ska kalla oss friluftsnissar?! Haha”
I förrgår landade min första elräkning till stugan ner i brevlådan. På det överblekta pappret stod det att jag under två månader har spenderat 12 kr i el. MEN, fakturan var på över 400 kr pga elavgiften. Om jag ska uttrycka det milt så känns det jävligt snopet. Det måste väl finnas en bättre lösning …
