Stuff that is just laying around collecting dust in your house has the possibility to be reinvented, with a bit of creativity it can become something else entirely. So I thought I would give you a tour of the cabin and show you some of my creations and designs: The pantry I got these old cable drums …
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo. Setting big goals for ourselves means that we aim higher than we would otherwise. Sometimes it may feel embarrassing to talk about your dreams and visions, but that is exactly what is needed to make them come …
i samarbete med Polarpumpen Min envishet är både min bästa och samtidigt sämsta egenskap. Förra vintern var en utmaning på många sätt, men jag och min kropp orkar inte en till vinter med frostskador på fötter och händer och spruckna läppar jag kunde ha använt som rivjärn. Jag la min envishet åt sidan när jag …
I snitt förbrukar vi ca 160 liter vatten per dygn och person. Den största delen är personlig hygien och toalettspolning, och faktiskt endast en liten del till att dricka och laga mat med. Det var ärligt talat mycket mer än jag trodde…
Innan vi dyker ner i det digitala vill jag rikta ett stort tack till Sebastian, Karolina, Nicole, Stefan, Veronica, Johan, Lars, Jenny, Kalle, Anna och Mats. Tack vare att ni stöttar mig på min medlemssida kan jag hålla den här bloggen levande.
Det finns få saker som ger mig så mycket energi som att skriva och fota och ha en dialog med dig som läser den här bloggen, men den tid jag lägger ner på varje foto och skriven mening tar upp en stor del av min tid, för att det ska kunna fortsätta behöver jag hitta …
Med vårigt skuttande steg promenerade jag längs huvudgatan i Sollefteå, Tuss fick en överdos av intryck och dofter och visste inte var hon skulle placera sin energi. Hennes nos for sökande över ett rostigt elskåp och hon guidade min blick till ett A4-papper som satt upptejpat:
Det är väldigt stor skillnad på att VARA ensam och att KÄNNA sig ensam. I stugan bor jag själv och det är en självvald ensamhet jag trivs med. Ska jag vara ärlig är det mycket tack vare dig, du som inte bara läser mina ord i den här bloggen utan även sträcker ut en hand …
Under de senaste veckorna har jag suttit framför en knastrande brasa med ett namnlöst dokument på laptopen. Sida efter sida har fyllts med tankar, misstag och lärdomar. En dag kom idén om att göra en eBok av det namnlösa dokumentet.
Löven på träden skiftade i brandgult och oktober närmade sig. Vi stod i hennes hem på hjul och med släpig röst förklarade jag min ångest över att behöva åka tillbaka till lägenhet och stress i Stockholm. Hon tittade på mig med sitt okomplicerade leende och borrade in sin blick i mina blågrå ögon: “Säg upp …
Innan du fortsätter att läsa det här inlägget vill jag att du stänger av musiken, TV eller vad som nu pågår i samma rum som dig. Jag vill att du är helt närvarande när du läser, annars missar du lätt poängen.
Det är mitt namn som står på lagfarten för den här oasen mitt i vildmarken och just nu är det rätt ensamt här i stugan. Idag vill jag berätta om att jag tänker ändra på det!
I skrivande stund sitter jag för första gången i år och gråter, av lycka.
Sittandes högst upp på fjälltoppen Hovärken, tittandes ner över vackra Lofsdalen vände jag huvudet och frågade min vän Nicole: “Kan du fatta att vi får leva såhär?”
De 4 cm tjocka brädorna du ser här på bilden ovanför ser kanske ut som helt vanligt trä, tittar man närmare har de så mycket mer att bjuda på.
